Barcelona - sju underverk och ett bröllop
Jag har haft en längre bloggpaus. Nästan varje dag har dock tanken varit att jag skulle in och blogga, framförallt besöka alla mina bloggvänner. Men istället har all min energi gått till annat. Jag har genomgått en personlig coachutbildning som tagit massor av energi. Jag har rest några vändor, till Barca förstås men också till Uppsala och Stockholm. Jag har kommit in i jobbet och känner ett stort engagemang och massor av arbetsglädje, vilket såklart är roligt men som tar min tid. Det har också varit ett intensivt familjeliv med hockeysäsong för två av sönerna. Det fantastiska är att nu, när coachningen snart är över och energin borde vara helt slut så känner jag att alla depåer är fyllda. Får ni chansen, tveka inte att anlita Zebra i Norr, Mari Ramnek är underbar!
En annan sak, ni är helt underbara, alla ni snälla bloggvänner som trots min frånvaro ändå troget varit in och kollat min blogg. Det värmer mig och ni ska veta att jag tänker på er ofta!
Men här kommer i alla fall en liten reseskildring med tips till er som har planer på att åka dit. Jag, Laila och Sigrid hade det fullständigt underbart. Kan man bli kär i en stad så är jag djupt förälskad.
En första glimt
Hällregn och exceptionellt långa bilköer. Mitt första intryck av Barcelona består av närgångna blickar in i andra bilar som ligger så tätt intill vår taxi att jag nästan kan läsa på läpparna vad de diskuterar i bilen bredvid. Ett ivrigt gestikulerande bekräftar att jag inte längre är i Sverige. Tunnlar, industribebyggelse, flerfiliga gator som gradvis byts ut mot vackra fasader och människor med uppfällda paraplyer. Känner en uppsluppen förväntan och en lätt otålighet, var är vår lägenhet?
Vi blir inte besvikna. Fnittrande, som tonårsflickor, låser vi upp porten och äntrar vår lilla men mycket bekväma och moderna lägenhet. Går ut på vår balkong och njuter av ljud från prasslande höstlöv som blandas med ett dovt muller från biltrafiken. Vi kollar in alla människor, butiker och vackra fasader och konstaterar att vårt läge i området Eixample, ett område som byggdes i mitten av 1800talet och är uppbyggt av ett strikt rutnät av gator med flera sk. art nouveu byggnader eller som man också säger modernistabyggnader, är perfekt.
När vi sedan letat upp en restaurang och avnjuter våra första delikata tapas rätter och delar på en flaska god cava känns det nästan overkligt. Tänk att vi är här. Efter flera års sparande sitter vi här och kan njuta av att bara vara. Vara tillsammans och ha oändligt med tid att prata och diskutera och analysera. Orden nästan snubblar över varandra. Vilken investering i vänskap. Så olika i mycket men ändå sammansvetsade genom en likartad syn på livet med allvar och livsnjutning delar vi ändå många värderingar med varandra.
Vuxet beslut
Jag vet att jag bloggat om shopping. Leta ny garderob, shoppa väskor och skor. Planlöst frossande i trendiga butiker. Men det är bara att inse. Jag har blivit vuxen. Shoppinglustan innan resan var nog mest resfeber... Istället för att prioritera shopping blir vi så hänförda och förförda av all arkitektur att vi bara måste utforska Barcelonas värld utanför shoppinggatorna. Det finns så mycket att se! Montjuic måste vi åka till, Olympiska stadion vill vi se, stranden/Port Olimpic är ett måste, La Ramblas levande statyer har vi hört mycket om, Gotiska kvarteren och Le Born känns lockande, för att inte tala om Miró och Picasso museét, La Sagrada Familia och alla restauranger! Ouiiiiiiiii.......
Så vad gör vi. Jag och Laila (de två lite mer "förnuftiga och vill gärna framstå som kloka men är det långt från alltid" reskamraterna") kastar lystna blickar på, för oss, en ny företeelse som verkar vara nyckeln till den optimala upplevelsen. Turistbussen. Tyvärr anser inte Sigrid (den mer "upptäcka själv, backpacker utan ryggsäck förstås" reskamraten") att idén är särskilt lockande. "Va?! Aldrig i livet. Åka turistbuss, som värsta Svenssons, nä det är inte ens halvaktuellt" meddelar hon oss och tittar på oss uppifrån och ner som om hon helt plötsligt ser oss i en helt ny dager. "Vi är väl inga turister heller!" fnyser hon och inte ens när vi tittar frågande på henne som att "du skämtar eller hur?" verkar hon fullt inse det dråpliga och den ej så insiktsfulla sanningen i det uttalandet... "Inga normala människor åker i sådana där turistfällor.... " verkar hon mena och det är först efter min och Lailas mycket övertygande argumentation som hon ger sig. Men det verkar bara vara för att hon kommer på att ingen ändå kommer att få veta det... (hon har för tillfället glömt bort min blogg....)
Turistbuss det blir. Och vilken tur. Jag kan säga så här. Svälj stoltheten, köp biljett på "Turistic Ruta Sud" och ta plats på taket. Ruta Sud blev vår bästa väninna. På vindlande färder genom staden får vi vårt lystmäte. Tjugofyra grader varmt, i strålande sol gassar vi ikapp med hundratals andra vanliga Svenssons som svalt förtreten att lotsas runt i grupp. Vi är äkta turister med kartor och kameror i högsta hugg, mikrofon i örat och leenden och åhhhh utrop i parti och minut. Vi kapitulerar och förälskar oss i den omedelbara känslan som Barcelona förmedlar. Vilken vacker stad! Häng med på en liten guidning;
Chic på Montjuic
Vi hoppar av i Montjuic, ett berg som ligger söder om Barcelona är ett stort rekreationsområde som genomgått de största förändringarna inför världsutställningen 1929 och inför OS 1992 då alla idrottsanläggningarna byggdes här, för att på närmare håll titta på Olympiska stadion. Jag, som älskar trädgårdar, grönt och allt som har med växtlighet att göra är lyrisk över hur lummigt och vackert det är. Stadion imponerar stort och vi kan inte låta bli att banna oss själva för att vi inte skaffat biljetter till fotbollsarenan. Som "tur" var är det stängd för restauration, men vi får ändå en hisnande upplevelse när vi kikar in bland uppsatta galler. Nästa gång... då blir det match! Och när en sådan gemensam övertygelse drabbar tre, i vanliga fall, helt fotbollsointresserade tjejer som oss, förutom när våra söner lirar förståss, ja då förstår ni kanske hur häftigt det är....
Efter promenader i parken och nyfiket strosande kring Fundacio Joan Miró (ett museum värt ett besök bara för Josep Lluis Serts häftigt moderna byggnad) håller hungern på att ta kål på oss. Vi hoppar på bussen igen, det passerar bussar var femte minut, och fortsätter ner mot havet. Synen som möter oss är, enligt Sigrid the "nomorebackpackergånerförgatoritimmarstimmar", och vi andra instämmer även om det är svårt att välja, resans absoluta höjdpunkt. Medelhavets vindar, strandens myller, exklusiva båtar och gigantiska fartyg, högresta statyer och en fantastisk mix av äldre arkitektur och modernista byggnader gör intrycket svårslaget. Här finns World Trade Center, museér, L Ácquarium, casino och inte minst Port Olimpic och den långa strandpromenaden. Vi drabbas av lätt hybris inför det faktum att vi inte kommer att kunna se en bråkdel av allt Barcelona har att erbjuda men enas om det förträffliga i det, då har vi god anledning att åka tillbaka....
Wining and dining
Hungriga som vi är gör vi en klassiker och nöjer oss inte med den första restaurangen vi stöter på vid Port Olimpic, strandområdet i Barcelona som inte "fanns" förrän den anlades inför OS 1992 då hamnområdet blev till en 4 km lång strandpromenad. Nej, det kanske finns en med ännu bättre meny, ännu bättre utsikt och ännu snyggare inredning. Trots att blodsockret rasar så kan vi inte sätta oss till ro..... och tro mig, det går inte. Det finns så många mysiga restauranger att man bara måste utforska innan man beslutar sig. Och vad beslutade vi? Jo, att äta på den första förstås. Ni ska veta att här har ni tre brudar som inte hoppar på vad som helst. Nej, det krävs mer än svält och lågt blodsocker för att vi ska göra något överilat och ogenomtänkt. Men då blir det också oftast mycket bra. Maten var utsökt och blodsockerhalten tillbaka på rätt nivå.
Vi åt fantastiskt god mat i Barcelona. Antingen hade vi bara väldans tur med våra val av restauranger eller också är all mat otroligt bra. Vinet och cavan fantastisk och servitörerna genomgående trevliga.
Några tips på restauranger är,
* Tapa Tapa (finns på Passeig de Gracia nära Placa de Catalunya och serverar massor av underbart goda tapasrätter i bra prisnivå)
* Kama (en indisk restaurang i shoppingområdet Le Born i Gotiska kvarteren, vacker miljö och mycket gott!)
* Paixano (en klassisk tapasbar med stampat jordgolv och bra priser som vi tyvärr var tvungen att överge då det formligen vällde ut människor som stod och åt med händerna ovanför huvudet... vi ville så gärna sitta ner.... Vi har alltså inte testat stället men med tanke på folkmängden måste det vara något utöver det vanliga. Ni hittar det på Reina Christina i området Barceloneta nere vid havet.)
* Golden Point (vid stranden i Port Olimpic, du tar höger bakom casinot... Ett fantastiskt trendigt och coolt ställe med fullständigt underbar sushi)
* Vid Picassomuseet i Gotiska kvarteren finns en liten restaurang i samma ingång som textilmuseét; maten sådär, men gillar man kreativ miljö och mysig inramning är stället helt klart värt ett besök.
Men nu får du hänga med på lite kulturella upplevelser som du inte får missa när du är i Barcelona;
Gotta i Gotiska kvarteren
Den Gamla Staden i Barcelona är helt fantastisk. Vi tillbringade mycket av vår tid med att strosa runt i gränderna. Här hittar man katedralen och det kungliga slottet inbäddat bland alla vackra byggnader från 1300 talet. Vi hade turen att spatsera in i katedralen mitt under ett pågående bröllop, otroligt mäktigt och vackert och en speciell upplevelse då bröllopet ägde rum inför alla besökare.
Museu Picasso ligger mitt i Barri Gotic, eller gotiska kvarteren som det kallas, och två ord; gå dit! Du vill inte missa denna häftiga och engagerande utställning om Picassos uppväxt och hans utveckling som konstnär om du är det minsta lagd åt det konstnärliga hållet.. Jag och Laila kan numera allt om Pablo.. (ja, det känns som att vi känner varandra nu...) Här finns också mysig shopping i området le Born och när du vill ha lite mer liv i luckan styr du promenaden upp på kända stråket La Rambla. Inte så märkvärdigt i sig kanske men med inslaget av de levande statyerna och den myllrande marknaden La Bouqeria får man verkligen en stor dos spansk kommers för turister.
Buss, Buss
Bussen blev vårt liv. Ruta Nord tog oss till ett annat absolut måstebesök, Sagrada Familia, Europas mest okonventionella kyrka. En gigantisk byggnad där Barcelonas (världens?) mest framstående arkitekt Gaudi levde och byggde sitt livsverk de sista 40 åren av sitt liv....Idag byggs det vidare med hjälp av insamlade medel, inte minst från alla miljoner besökare. Byggnaden känns surrealistisk och bildligt talat; man står bara och gapar! Mycket imponerande. Vackert men lite kusligt också, med fasader som föreställer Jesus familj och apostlarna, skildrade på olika sätt av efterföljande arkitekter. Kuriosa; Gaudi ligger begravd inne i kyrkan i en krypta... en vetskap som onekligen gör byggnaden än mer speciell...
Andra byggnader av Gaudi som verkligen är värda besök är La Pedrera och Casa Vicens som låg bara ett stenkast från vår lägenhet efter Passeig de Gracia.
You never sleep in Barcelona
Var vi bara kulturella? Nej, jag kan avslöja att vi hade en helkväll i Port Olimpic som inleddes med en underbar middag på Golden point, ett måste för alla som är intresserade av goda och inspirerande restaurangbesök. Men var ute i god tid, hade det inte varit för att jag drog upp min nyinvesterade (med, vad det visade sig, hög imponeringsfaktor) kamera, hade vi aldrig fått något bord. Stället verkade vara omåttligt populärt bland de yngre Barcelonaboende och det var helt fullt när vi kom på kvällen...
Vi var också ut på en jazzklubb som heter Jamboree, tre våningar av olika musiksmak och hur mycket folk som helst... Härlig stämning och fantastisk musik! Sent blev det men roligt hade vi! Missa inte!
Barcelona for dummies
Ja, vad fanns kvar att utforska? Sista dagen kände vi oss mer än nöjda efter alla upplevelser och laddade för en heldag med shopping. Trots vår mycket genomtänkta resa och vår superkoll (vilket vi genomgående ryggdunkat oss själva för...) började sista dagen med ett rejält magplask och jag kommer aldrig att glömma ansiktsuttrycket hos Laila och Sigrid när vi, spralliga och nyfiket strosande nerför gatan sakta insåg vår totala miss. Kallduschen med inslag av istappar; Barcelona är stängt på söndagar! Fatta hur besvikna vi var, men den dagen hade vi också våra mesta skrattanfall... åt oss själva och vår nollkoll.... Vi tappade kollen totalt och efter ett hysteriskt bottennapp i restaurangvalet (varning utfärdas för Teller Tapas) tröstade vi oss med en tur i Turistbussen Ruta Nord. Vi placerade oss uppe på taket, längst bak, och öppnade diskret våra öl och väl dolda bakom våra turistkartor satt vi så där och skrattade oss halvt fördärvade.... inte minst när vi insåg att de på bussen bakom oss måste ha fått en riktigt underhållande resa då vi bara hade en glasvägg som insynsskydd..... Men visst är det ok att ibland få bete sig som ansvarslösa tonåringar??
Så min profetia visade sig slå in; jag kom hem med godis från flygplatsen. =)
Men också med tonvis av roliga och underbara minnen, sorterade under fliken; inspiration för alltid.
O tack mina snälla, söta, roliga underbara goa vänner Sigrid och Laila för alla sjukt fina stunder tillsammans!
En annan sak, ni är helt underbara, alla ni snälla bloggvänner som trots min frånvaro ändå troget varit in och kollat min blogg. Det värmer mig och ni ska veta att jag tänker på er ofta!
Men här kommer i alla fall en liten reseskildring med tips till er som har planer på att åka dit. Jag, Laila och Sigrid hade det fullständigt underbart. Kan man bli kär i en stad så är jag djupt förälskad.
En första glimt
Hällregn och exceptionellt långa bilköer. Mitt första intryck av Barcelona består av närgångna blickar in i andra bilar som ligger så tätt intill vår taxi att jag nästan kan läsa på läpparna vad de diskuterar i bilen bredvid. Ett ivrigt gestikulerande bekräftar att jag inte längre är i Sverige. Tunnlar, industribebyggelse, flerfiliga gator som gradvis byts ut mot vackra fasader och människor med uppfällda paraplyer. Känner en uppsluppen förväntan och en lätt otålighet, var är vår lägenhet?
Vi blir inte besvikna. Fnittrande, som tonårsflickor, låser vi upp porten och äntrar vår lilla men mycket bekväma och moderna lägenhet. Går ut på vår balkong och njuter av ljud från prasslande höstlöv som blandas med ett dovt muller från biltrafiken. Vi kollar in alla människor, butiker och vackra fasader och konstaterar att vårt läge i området Eixample, ett område som byggdes i mitten av 1800talet och är uppbyggt av ett strikt rutnät av gator med flera sk. art nouveu byggnader eller som man också säger modernistabyggnader, är perfekt.
När vi sedan letat upp en restaurang och avnjuter våra första delikata tapas rätter och delar på en flaska god cava känns det nästan overkligt. Tänk att vi är här. Efter flera års sparande sitter vi här och kan njuta av att bara vara. Vara tillsammans och ha oändligt med tid att prata och diskutera och analysera. Orden nästan snubblar över varandra. Vilken investering i vänskap. Så olika i mycket men ändå sammansvetsade genom en likartad syn på livet med allvar och livsnjutning delar vi ändå många värderingar med varandra.
Vuxet beslut
Jag vet att jag bloggat om shopping. Leta ny garderob, shoppa väskor och skor. Planlöst frossande i trendiga butiker. Men det är bara att inse. Jag har blivit vuxen. Shoppinglustan innan resan var nog mest resfeber... Istället för att prioritera shopping blir vi så hänförda och förförda av all arkitektur att vi bara måste utforska Barcelonas värld utanför shoppinggatorna. Det finns så mycket att se! Montjuic måste vi åka till, Olympiska stadion vill vi se, stranden/Port Olimpic är ett måste, La Ramblas levande statyer har vi hört mycket om, Gotiska kvarteren och Le Born känns lockande, för att inte tala om Miró och Picasso museét, La Sagrada Familia och alla restauranger! Ouiiiiiiiii.......
Så vad gör vi. Jag och Laila (de två lite mer "förnuftiga och vill gärna framstå som kloka men är det långt från alltid" reskamraterna") kastar lystna blickar på, för oss, en ny företeelse som verkar vara nyckeln till den optimala upplevelsen. Turistbussen. Tyvärr anser inte Sigrid (den mer "upptäcka själv, backpacker utan ryggsäck förstås" reskamraten") att idén är särskilt lockande. "Va?! Aldrig i livet. Åka turistbuss, som värsta Svenssons, nä det är inte ens halvaktuellt" meddelar hon oss och tittar på oss uppifrån och ner som om hon helt plötsligt ser oss i en helt ny dager. "Vi är väl inga turister heller!" fnyser hon och inte ens när vi tittar frågande på henne som att "du skämtar eller hur?" verkar hon fullt inse det dråpliga och den ej så insiktsfulla sanningen i det uttalandet... "Inga normala människor åker i sådana där turistfällor.... " verkar hon mena och det är först efter min och Lailas mycket övertygande argumentation som hon ger sig. Men det verkar bara vara för att hon kommer på att ingen ändå kommer att få veta det... (hon har för tillfället glömt bort min blogg....)
Turistbuss det blir. Och vilken tur. Jag kan säga så här. Svälj stoltheten, köp biljett på "Turistic Ruta Sud" och ta plats på taket. Ruta Sud blev vår bästa väninna. På vindlande färder genom staden får vi vårt lystmäte. Tjugofyra grader varmt, i strålande sol gassar vi ikapp med hundratals andra vanliga Svenssons som svalt förtreten att lotsas runt i grupp. Vi är äkta turister med kartor och kameror i högsta hugg, mikrofon i örat och leenden och åhhhh utrop i parti och minut. Vi kapitulerar och förälskar oss i den omedelbara känslan som Barcelona förmedlar. Vilken vacker stad! Häng med på en liten guidning;
Chic på Montjuic
Vi hoppar av i Montjuic, ett berg som ligger söder om Barcelona är ett stort rekreationsområde som genomgått de största förändringarna inför världsutställningen 1929 och inför OS 1992 då alla idrottsanläggningarna byggdes här, för att på närmare håll titta på Olympiska stadion. Jag, som älskar trädgårdar, grönt och allt som har med växtlighet att göra är lyrisk över hur lummigt och vackert det är. Stadion imponerar stort och vi kan inte låta bli att banna oss själva för att vi inte skaffat biljetter till fotbollsarenan. Som "tur" var är det stängd för restauration, men vi får ändå en hisnande upplevelse när vi kikar in bland uppsatta galler. Nästa gång... då blir det match! Och när en sådan gemensam övertygelse drabbar tre, i vanliga fall, helt fotbollsointresserade tjejer som oss, förutom när våra söner lirar förståss, ja då förstår ni kanske hur häftigt det är....
Efter promenader i parken och nyfiket strosande kring Fundacio Joan Miró (ett museum värt ett besök bara för Josep Lluis Serts häftigt moderna byggnad) håller hungern på att ta kål på oss. Vi hoppar på bussen igen, det passerar bussar var femte minut, och fortsätter ner mot havet. Synen som möter oss är, enligt Sigrid the "nomorebackpackergånerförgatoritimmarstimmar", och vi andra instämmer även om det är svårt att välja, resans absoluta höjdpunkt. Medelhavets vindar, strandens myller, exklusiva båtar och gigantiska fartyg, högresta statyer och en fantastisk mix av äldre arkitektur och modernista byggnader gör intrycket svårslaget. Här finns World Trade Center, museér, L Ácquarium, casino och inte minst Port Olimpic och den långa strandpromenaden. Vi drabbas av lätt hybris inför det faktum att vi inte kommer att kunna se en bråkdel av allt Barcelona har att erbjuda men enas om det förträffliga i det, då har vi god anledning att åka tillbaka....
Wining and dining
Hungriga som vi är gör vi en klassiker och nöjer oss inte med den första restaurangen vi stöter på vid Port Olimpic, strandområdet i Barcelona som inte "fanns" förrän den anlades inför OS 1992 då hamnområdet blev till en 4 km lång strandpromenad. Nej, det kanske finns en med ännu bättre meny, ännu bättre utsikt och ännu snyggare inredning. Trots att blodsockret rasar så kan vi inte sätta oss till ro..... och tro mig, det går inte. Det finns så många mysiga restauranger att man bara måste utforska innan man beslutar sig. Och vad beslutade vi? Jo, att äta på den första förstås. Ni ska veta att här har ni tre brudar som inte hoppar på vad som helst. Nej, det krävs mer än svält och lågt blodsocker för att vi ska göra något överilat och ogenomtänkt. Men då blir det också oftast mycket bra. Maten var utsökt och blodsockerhalten tillbaka på rätt nivå.
Vi åt fantastiskt god mat i Barcelona. Antingen hade vi bara väldans tur med våra val av restauranger eller också är all mat otroligt bra. Vinet och cavan fantastisk och servitörerna genomgående trevliga.
Några tips på restauranger är,
* Tapa Tapa (finns på Passeig de Gracia nära Placa de Catalunya och serverar massor av underbart goda tapasrätter i bra prisnivå)
* Kama (en indisk restaurang i shoppingområdet Le Born i Gotiska kvarteren, vacker miljö och mycket gott!)
* Paixano (en klassisk tapasbar med stampat jordgolv och bra priser som vi tyvärr var tvungen att överge då det formligen vällde ut människor som stod och åt med händerna ovanför huvudet... vi ville så gärna sitta ner.... Vi har alltså inte testat stället men med tanke på folkmängden måste det vara något utöver det vanliga. Ni hittar det på Reina Christina i området Barceloneta nere vid havet.)
* Golden Point (vid stranden i Port Olimpic, du tar höger bakom casinot... Ett fantastiskt trendigt och coolt ställe med fullständigt underbar sushi)
* Vid Picassomuseet i Gotiska kvarteren finns en liten restaurang i samma ingång som textilmuseét; maten sådär, men gillar man kreativ miljö och mysig inramning är stället helt klart värt ett besök.
Men nu får du hänga med på lite kulturella upplevelser som du inte får missa när du är i Barcelona;
Gotta i Gotiska kvarteren
Den Gamla Staden i Barcelona är helt fantastisk. Vi tillbringade mycket av vår tid med att strosa runt i gränderna. Här hittar man katedralen och det kungliga slottet inbäddat bland alla vackra byggnader från 1300 talet. Vi hade turen att spatsera in i katedralen mitt under ett pågående bröllop, otroligt mäktigt och vackert och en speciell upplevelse då bröllopet ägde rum inför alla besökare.
Museu Picasso ligger mitt i Barri Gotic, eller gotiska kvarteren som det kallas, och två ord; gå dit! Du vill inte missa denna häftiga och engagerande utställning om Picassos uppväxt och hans utveckling som konstnär om du är det minsta lagd åt det konstnärliga hållet.. Jag och Laila kan numera allt om Pablo.. (ja, det känns som att vi känner varandra nu...) Här finns också mysig shopping i området le Born och när du vill ha lite mer liv i luckan styr du promenaden upp på kända stråket La Rambla. Inte så märkvärdigt i sig kanske men med inslaget av de levande statyerna och den myllrande marknaden La Bouqeria får man verkligen en stor dos spansk kommers för turister.
Buss, Buss
Bussen blev vårt liv. Ruta Nord tog oss till ett annat absolut måstebesök, Sagrada Familia, Europas mest okonventionella kyrka. En gigantisk byggnad där Barcelonas (världens?) mest framstående arkitekt Gaudi levde och byggde sitt livsverk de sista 40 åren av sitt liv....Idag byggs det vidare med hjälp av insamlade medel, inte minst från alla miljoner besökare. Byggnaden känns surrealistisk och bildligt talat; man står bara och gapar! Mycket imponerande. Vackert men lite kusligt också, med fasader som föreställer Jesus familj och apostlarna, skildrade på olika sätt av efterföljande arkitekter. Kuriosa; Gaudi ligger begravd inne i kyrkan i en krypta... en vetskap som onekligen gör byggnaden än mer speciell...
Andra byggnader av Gaudi som verkligen är värda besök är La Pedrera och Casa Vicens som låg bara ett stenkast från vår lägenhet efter Passeig de Gracia.
You never sleep in Barcelona
Var vi bara kulturella? Nej, jag kan avslöja att vi hade en helkväll i Port Olimpic som inleddes med en underbar middag på Golden point, ett måste för alla som är intresserade av goda och inspirerande restaurangbesök. Men var ute i god tid, hade det inte varit för att jag drog upp min nyinvesterade (med, vad det visade sig, hög imponeringsfaktor) kamera, hade vi aldrig fått något bord. Stället verkade vara omåttligt populärt bland de yngre Barcelonaboende och det var helt fullt när vi kom på kvällen...
Vi var också ut på en jazzklubb som heter Jamboree, tre våningar av olika musiksmak och hur mycket folk som helst... Härlig stämning och fantastisk musik! Sent blev det men roligt hade vi! Missa inte!
Barcelona for dummies
Ja, vad fanns kvar att utforska? Sista dagen kände vi oss mer än nöjda efter alla upplevelser och laddade för en heldag med shopping. Trots vår mycket genomtänkta resa och vår superkoll (vilket vi genomgående ryggdunkat oss själva för...) började sista dagen med ett rejält magplask och jag kommer aldrig att glömma ansiktsuttrycket hos Laila och Sigrid när vi, spralliga och nyfiket strosande nerför gatan sakta insåg vår totala miss. Kallduschen med inslag av istappar; Barcelona är stängt på söndagar! Fatta hur besvikna vi var, men den dagen hade vi också våra mesta skrattanfall... åt oss själva och vår nollkoll.... Vi tappade kollen totalt och efter ett hysteriskt bottennapp i restaurangvalet (varning utfärdas för Teller Tapas) tröstade vi oss med en tur i Turistbussen Ruta Nord. Vi placerade oss uppe på taket, längst bak, och öppnade diskret våra öl och väl dolda bakom våra turistkartor satt vi så där och skrattade oss halvt fördärvade.... inte minst när vi insåg att de på bussen bakom oss måste ha fått en riktigt underhållande resa då vi bara hade en glasvägg som insynsskydd..... Men visst är det ok att ibland få bete sig som ansvarslösa tonåringar??
Så min profetia visade sig slå in; jag kom hem med godis från flygplatsen. =)
Men också med tonvis av roliga och underbara minnen, sorterade under fliken; inspiration för alltid.
O tack mina snälla, söta, roliga underbara goa vänner Sigrid och Laila för alla sjukt fina stunder tillsammans!
Resfeber och bulliga magar
Mellanbror älskar att baka. Hans mest älskade bok är en tummad tårtbok från typ 80-talet. Den kommer han dragandes allt som oftast och pekar glatt ut vilken tårta jag ska baka nästa gång han fyller år. Det börjar dagen efter hans födelsedag... Men mest av allt vill han göra pensionärskaka. Ni vet den där sockerkakan som man delar på och häller i smör och vaniljsocker efter gräddningen? En riktig gottegris. Det har han fått efter mamma. Och pappa. Och storebror. Och morfar. Och farfar.... ja, egentligen hela släkten är lite av ett fikamonstersläkte.
Idag måste jag få babbla på om oväsentligheter. Jag har nämligen en ganska hög resfeber just nu. Inte för att jag vill tjata om att jag ska resa till Barcelona hela tiden. Jo, det vill jag. Barceloooooona, Barcelooooooona......
Men jag har just gått igenom min inte alltför storstadsvänliga garderob. VAD ska jag ha på mig? (för att citera mig själv för en stund sedan på telefon med min MYCKET välekiperade väninna). Kan man åka med tom resväska?
Idag på lunchen gjorde min kära kollega ett försök att hjälpa till med förnyelse av min dammiga garderob. "Det är klart att du måste shoppa lite innan ni åker.... du ska väl inte vara sämre än dina reskompisar?" säger hon hurtigt och drar fram den ena
Men efter ett idogt krafsande i min tragiskt TRÅKIGA garderob inser jag att något måste göras. "Nej, man ska inte ha vinterkläder, det är sommarkläder som gäller" säger min väninna, diskret suckande och lite överseende småskrattande åt mina
Nej, nu får det bli andra bullar. Här ska inte tjatas om degiga magar och midjemått. Här ska släppas loss och bjudas på sig själv.... Herregud, man kan ju inte sitta på hotellrummet och gråta över överjästa kroppsdelar.... Bättre ge sig ut och fika.
Ni hör ju. Kanske det vore bäst att stanna hemma trots allt???!!! Vem ska annars baka med mellanbror??
