Gamla saker gör stugan (tisdagstema)

image303



Jag vill bara låta er veta att jag lever.
På mitt jobb har jag flera deadlines och jobbar därför även kvällar, vilket gör att jag inte alls har tid att blogga... Men jag tänker på er och längtar efter att göra hembesök! I

I övrigt har vi haft vår sista stughelg, vi har sprungit på kalas, jag har tapetserat hos min syster i deras nya fina utbyggnad (foton lär komma) och jag har varit hos vänner för att planera min kommande Barcelona resa =)

Hakar dock på tisdagstemat med lite bilder från stugan som gått i vintervila... här finns mycket gammalt!
kramar så länge...

Nu har vi flyttat hem... och stora tårar rullar på min kind


image273


Efter tre underbara veckor på vårt sommarställe flyttar vi nu hem och lämnar plats åt min mans syster med familj. Det känns alltid lite vemodigt. Det sorglösa, lössläppta och slöa livet är obönhörligen till ända...
Ja, vi är lite lätt deprimerade... svårmodet hänger över oss, vi tittar på varandra då och då och låter några tunga suckar slippa från oss...

Huset känns liksom så vintrigt... vinterbonat men inte ombonat. Obebott och halvt ödsligt med allför högt gräs och halvdöda tomatplantor välkomnar det oss. Säkert stormförtjust över att vi äntligen tänker ta hand om det igen.

Efter att ha lastat upp all tvätt i tvättstugan, satt igång första maskinen, gått några varv runt huset och förstrött plockat lite otämjt ogräs, börjar jag ändå se ljuset i tunneln.

Roliga och lustfyllda trädgårdsprojekt börjar ta form
i mitt huvud och jag börjar rada upp dem; göra trappan färdig, sätta buskar mot ödetomten som jag inte vill ha i blickfånget från altanen på baksidan, sätta lite blommande blommor, undrar vilka sorter som skulle passa??, sy nya överdrag till mina fladdermusfåtöljer som min snälla svägerska tagit med från staterna, sätta ihop brickbordet som jag köpte på Ikea en regnig dag i juni, för att inte tala om vårt arbetsrum som ska totalrenoveras... Oj, plötsligt känner jag glädjen och en smula arbetsiver komma tillbaka.... först kittlar den bara lite lätt, men nu, efter fem timmars hemmabotaniserande, är det i full blom... =)

Sedan är ju inte sommaren över bara för att vi flyttar hem. Vi ska fortsätta göra båtutflykter till Stenskär, Sandskär, Jävreholmen, Hällskär, Tallskär och Fingermans och alla andra underbara utflyktsmål som vi ännu inte besökt, även om vi råkar bo hemma. Dessutom kommer vi att tillbringa mycket avslappnad tid på dagarna tillsammans med min mans familj på stugan. Festliga middagar (som vi haft underbart många och goda av!!!) ger mersmak, och det är väl inget hinder att ha dem hemmavid?? Nej, nu får jag gaska upp mig. Den största fördelen av allt är ju att nu, NU kan jag ju faktiskt BLOGGA när jag vill!! Yiippiie... Bloggtillfällena har ju inte precis stått som spön i backen... även om regnet stundtals gjort det under semestern. Men nu är jag tillbaka. Mer laddad än nånsin.

Kram på er alla mina vänner som varit så gulliga och tittat in då och då fast jag varit bloggledig!! Det värmer mitt stugsörjande hjärta. Bara för att ytterligare vältra mig i min stugsorg så visar jag några bilder från vårt sommarparadis, det lär komma fler... 
 

Hur kul är det med möss i sommarstugan?

image145

Har just fått veta att vår sommarstuga har haft inneboende i vinter. Känns ju väääääldigt kul att veta att 1000 möss har sprungit över golven och i sängarna och på toa och i sofforna och..... Tur att jag har en snäll svärmor som varit dit och städat. Det roliga var dock att hon matade de eländiga mössen ännu mer genom att sätta ut råttfällor med ost som inte slog igen... Osten borta men inte skymten av en mus. Mössen måste tro att de hamnat på Hilton.
Men allvarligt, måste man inte anlita Anticimex?? Råttpest har man ju hört talas om... men råttor och möss är ju inte samma sak... men hur vet man att det inte varit råttor där också?

Slås av att det här ser ju inte bra ut. Först bilderna på vår miljökatastrof i barnens rum och sedan möss på stugan... familjen lortgris... Försvarstalet kommer genast. Det är faktiskt musår i år. Det har jag hört från flera håll. En vi känner (från vår gata i stan...hehehe) har fått soffan uppäten i vinter....
 
Det känns som ett inbrott, vilket det ju faktiskt är när jag tänker efter... Ta sig in bakvägar och ta med sig allt ätbart... Usch. Hur hämtar man sig från sånt här?

Ja till musfritt.

RSS 2.0